Experten om industriellt byggande: ”Ger extremt hög kvalitet”
Medan Sverige tidigt var ledande inom industriellt byggande var det mer skeptiskt utanför landets gränser. Men nu har även andra länder fått upp ögonen för byggtekniken.
– Det är ganska fascinerande hur det har utvecklats. Från att ha varit förknippat med ett lågkvalitativt byggande med tunna väggar har volymbyggnadstekniken numera väldigt bra rykte och är synonymt med hög kvalitet även utomlands, säger Lars Stehn.
Han är forskare inom industriellt och hållbart byggande på Luleå Tekniska Universitet. Lars Stehn har följt utvecklingen inom modulbyggande sedan decennier och är en av de främsta experterna inom området.
– Det är något speciellt med det här byggsättet, som har lyckats gifta ihop två så väsensskilda branscher som tillverknings- och byggindustrin. Men det är också det som gör det så intressant. Att faktiskt kunna åstadkomma kundanpassade lösningar med en teknik som härstammar från 1930-talet, då småhusindustrin började bygga hus i fabrik, säger Lars Stehn.
Men det var först i samband med EU-medlemskapet i mitten av 1990-talet som det modulära byggandet tog fart. Bland annat tack vare ändrade brandregler, som tidigare hade legat som ett hinder, samtidigt som teknologiutvecklingen eskalerade. Utanför Sveriges gränser var intresset måttligare.
– Andra europeiska länder undrade länge vad vi höll på med, trodde det att var undermålig kvalitet och förstod inte alls vinsterna av att bygga på det här sättet.
Knappt 30 år senare är inställningen en helt annan, berättar Lars Stehn. Uppfattningen om att byggtekniken har varit förknippad med låg kvalitet är numera omvänd. Allt fler inser att även om det kostar mindre att volymbygga är det en högkvalitativ produkt som kommer ut ur fabriken.
– Det är fullkomligt fascinerande. Nu är industriellt byggande en stor drivkraft överallt i hela Norden och även i andra europeiska länder. Jag och mina kollegor blir inbjudna till internationella forskningskonferenser och det är många som vill ha del av vetenskapliga artiklar i ämnet.
Vad var det som förändrades?
– Upptäckten av hur lyckosamt prefabrikation var för ett antal företag. Volymbyggande har sådana starka fördelar, vilket ger en hög produktivitet. Inte minst för repetitiva byggnader, exempelvis skolor och hotell, som gynnas av effektiviteten och repeterbarheten.
– Nästa utvecklingssteg kom tillsammans med hållbarhetsfrågan. Då handlar det inte bara om materialval utan också om att hushålla med resurser, något som är väldigt positivt med industriellt byggande. Där är det lätt att ha kontroll på allting, med tanke på att det mesta byggs inomhus och på samma sätt gång efter gång.
Hur ser det trenderna ut?
– Hållbarhet kommer så klart fortsatt att vara en viktig fråga. Det kommer att ställas högre krav från alla och om lönsamhet tidigare har varit en förutsättning för hållbarhet blir det snarare tvärtom framöver. Är du inte hållbar kommer du heller inte att kunna vara lönsam.
Lars Stehn menar dock att industriellt byggande helt klart har etablerats som byggteknik och kommer att vara en del av framtiden.
– Jag säger en del av framtiden, och inte hela, med anledning av att det finns så mycket investerad kunskap i det traditionella byggandet. Men jag ser en lagom industrialisering, lagom strukturering, lagom automation och lagom prefab framför mig.
– För de som bygger industriellt i dag är det däremot helt här för att stanna. De kommer att behöva jobba ännu mer med effektivitet för att få ned byggkostnaden relativt priset. Och där har de definitivt en fördel jämfört med andra byggföretag. Det finns också en påtaglig skillnad i kvalitetsbrister om man jämför hus som är byggda industriellt och på plats – till de industriellt byggdas fördel. Du får helt enkelt väldigt mycket för pengarna.
