Hållbarhetens rockstjärna i byggbranschen: ”Återbruk ger ökad lönsamhet”

Hon vill att Sverige ska ha byggt sitt första höghus i återbrukat material inom fem år. Men framför allt vill byggbranschens stora hållbarhetsprofil Amanda Borneke att folk ska förstå hur mycket det finns att tjäna på ett cirkulärt byggande.

- Kunskapsnivån är fortfarande väldigt låg. Det största hindret är uppfattningen om att återbruk skulle leda till mindre lönsamhet, när det är precis tvärtom, säger hon.

På hennes hemsida kan man läsa att Amanda Borneke är en ”rockstjärna inom hållbarhet”. Och det är lätt att förstå varför. Som 28-årig tjej i en mansdominerad byggbransch har Amandas brinnande passion av hållbarhet smittat av sig.

– Runt 2010 fick jag insikt om klimat-förändringarna och trodde inte att det var sant. Ju mer jag läste om det insåg jag att läget var mycket värre än så och att om vi inte gör något åt resursslöseriet så kommer vi att urlaka vår planet. Det väckte ett rättvisepatos, som ledde till att jag förstod att fler var tvungna att få den här insikten, säger hon.

Glöden har, via studier och jobb som bland annat hållbarhetscoach och KMA-ledare inom rivningsbranschen, lett henne till den nuvarande rollen som hållbarhetsspecialist på Sweco. Dessutom är hon en flitigt anlitad föreläsare och har drivit en framgångsrik podcast i ämnet. Allt med en stor målsättning – att fler i branschen ska få upp ögonen för återbruk.

– Det handlar mycket om ett kretsloppstänk och att vi måste ha ett cirkulärt systematiskt tänkande där alla tar ansvar. Återanvändning är det snabbaste sättet att bli klimatneutral på, inte minst med tanke på att en tredjedel av allt avfall kommer från just byggnationer och rivningar. Det finns en otroligt hög återbrukspotential som vi i dag inte utnyttjar, säger Amanda.

Hon hänvisar bland annat till den nyligen publicerade rapporten ”The circularity gap report” som visar att Sverige, räknat per capita, är ett av länderna som använder minst återbrukat material. Mindre än fyra procent av Sverige är cirkulärt. Långt under det globala genomsnittet.

– Vi är inte så bra som vi tror, konstaterar Amanda krasst.

Men någonting är på väg att hända.
Amanda Borneke märker att hon börjar få gehör för sina tankar, även om – som hon säger – kunskapsnivån fortfarande är ”väldigt låg”.

– Tidigare har rivningsförloppet bara setts som ”the end of life”. Men när jag började med det här bestämde jag mig för att ta reda på vad som skulle hända om det aldrig fanns något slut, och att vi i stället såg rivningar som ”the beginning of life”.

– Nu är hela byggbranschen i en lärandeprocess, där vi fortsätter att dela erfarenheter och försöker höja kunskapen. Om hur vi kan spara mycket pengar genom att stoppa utsläpp och avfall. För det kan vi. Det största hindret är uppfattningen om att återbruk skulle leda till mindre lönsamhet, när det är precis tvärtom.

Hon tar Swecos uppdrag kring Hotel Blique by Nobis i Stockholm som ett nyligen färskt exempel. Under ombyggnationen av det befintliga huset återbrukades material till ett värde av 86 miljoner kronor, samtidigt som det besparade klimatutsläppet motsvarade 3 600 ton koldioxid.

– Men i våra projekt ser vi att det inte bara leder till vinster ekonomiskt, det driver också innovationer, arbetstillfällen och andra möjligheter som många vanligtvis inte har på sin radar.

Amanda menar också att det finns många myter och förutfattade meningar om återbruk som inte stämmer.

– Jag brukar fråga mina projektgrupper hur många som kan tänka sig att köpa begagnade sängkläder på second hand. Då blir många tysta. Men har de någonsin bott på ett hotell? Det är ganska konstigt hur man kan tycka
att det är avskyvärt att sova i begagnade
sängkläder hemma, medan du ser en hotellnatt som något du verkligen unnar dig. Och man kan dra samma paralleller till bygg branschen. Det handlar om att rasera de mentala hindren.

Ett exempel på återbruk är industriellt byggande med moduler. Och det är en metod som Amanda gillar.

– Det är ett väldigt bra exempel, att bygga modulärt och sedan demontera för -åter-
användning. Det gör också byggnaderna
flexibla och flyttbara. Exempelvis som temporära kontor, skolor och förskolor vid renoveringar eller byggprojekt.

En stark trend är digitalisering, som ska underlätta att planera för hela livscykeln redan i ritningsstadiet. En annan är branschöverskridande samarbeten, där man kan bjuda in andra verksamhetsområden för att ta hand om och använda avfallet från byggen.

– Jag har exempelvis färgat mitt hår med hjälp av tvättbart stenpapper från återvunnet byggmaterial och gjort en galaklänning av återbrukade bilbälten. Det blev skitcoolt och visar hur mycket potential som finns om vi bara bjuder in fler branscher och personer.

– Det viktiga är att hur vi paketerar budskapen, får folk att brinna och väcka deras intresse. Jag tror på mer klimatglädje än klimatskam och vill att man ska känna att man inte kan låta bli att engagera sig mer.

Vad vill du ska hända under de närmaste åren om du får bestämma?

– Inom fem år vill jag att Sverige ska ha byggt sitt första höghus i återbrukat material. Och det tror jag också.

– Det byggs som aldrig förr och potentialen för tillväxt är väldigt stor. Det handlar bara om att våga satsa.